Hyllningstal

En hyllning till vuxenmobbingen.

Allt jag har lärt mig innefattar både ont och gott. Därför vill jag hylla alla motgångar i mitt liv, eftersom det skapat den jag är nu idag.

Jag har lärt mig hur det känns att bli nedtryckt och hur det känns att trycka ner andra- Jag tvingades kalla min lillebror för fjant, tjejig, klant, för att känna mig själv säker. Jag lärde mig hur det illa det känns att trycka ner andra. Tack för det! Det har gett mig insikt och empati.

Avkastningen på den tomma, öde och mörka parkeringen som barn. Tack, den gav mig förståelse för skräck, övergivenhet, beroende- den totala ensamheten.

Orden “alla ljuger ju ibland” fick jag höra väldigt ofta. Tack för den lögnen och alla andra gånger ni ljugit för mig. Ni har visat mig att ord är makt.

Jag känner mig så himla glad för alla gånger du sa “Det blir en överraskning”. Då jag fick lärdomen om vilka hemligheter som är bra, och de mindre bra, som till exempel när vi var på väg ner genom hela Europa. Då hade vi fått lära oss att detta var en bra hemlighet och överraskning, bara det ingen hade en aning om var jag och min lillebror befann oss.

Tack för att du gav mig en anledning till att ta reda på vad jag har för rättigheter. Jag minns det året då jag inte hade en susning om hur min minsta lillebror mådde, det ända jag visste då var att mina rättigheter till min familj kränktes dagligen. Nu vet jag alltså att alla ca 60 tjänstemän som jag har fått prata med om detta har begått grova brott. Tack för att ni ignorerade mig så att jag fick upp ögonen för min rätt i samhället och då vilka brister som finns i det. Jag är väldigt glad över hur ni faktiskt behandlade min familj, för nu kan jag gå ut och berätta om hur ni behandlar oss. Jag känner en enorm tacksamhet emot er, samtidigt som jag är frustrerad och förbannad över att ni tror att ni kan fortsätta...

Tänk inte som hon! Du tänker fel! Gör inte som hon, Du Har FEL! Gör inte så!

Detta är exempel på några fraser jag ofta fick höra, om hur FEL jag var och hur fel jag betedde mig, hur fel jag kände. Jag blev rädd för att göra fel och försökte göra alla andra tillags. Men Efter en tid insåg jag att det inte var jag som hade fel, utan du med din ja, rent ut sagt, mobbing mot mig.

Tack, i motsats till det du försökte trycka in i skallen på mig lärde jag mig att Mina Känslor är rätt, Mina behov är rätt, Jag Är Rätt!

För er som lyssnar nu så låter det här nog helknasigt, hur kan hon vara glad för sådan behandling?

Jo, jag är jätteglad för alla mina upplevelser genom livet. De har fått mig att inse vilka rättigheter jag har. Det som är extra roligt är att se hur jag kan kasta all negativ påverkan tillbaka där den hör hemma. Jag känner stolthet över hur stark den har gjort mig, tacksamhet när jag ser tillbaka på den!

Detta hyllningstal är till alla er som ser till att barnkonventionen behövs, till alla 60 personer som lyssnar men inte hör,som tittar men inte ser, som skriver ner och dokumenterar men inte gör ett djävla skit åt saken.